Fröken Julie Och Könsmakten

64 Fröken Julie och könsmakten Fröken Julie och könsmakten Psykoanalytiska teorier används ofta för att tolka litterära verk men i den här artikeln är avsikten snarare att låta ett litterärt verk illustrera olika psykoanalytiska teorier. Freuds klassiska teori om manligt och kvinnligt och Jessica Benjamins samtida perspektiv åskådliggös och jämförs med hjälp av Strindbergs mest spelade drama Fröken Julie. BOEL SELDÉN Samtidigt som Fröken Julie gjorde publiksuccé på Dramaten i Stockholm gavs en kurs i könsspecifik utvecklingspsykologi på S:t Lukas grundläggande psykoterapiutbildning. Detta sammanträffande ledde till idén att låta examinationsuppgiften bli att analysera pjäsen utifrån de psykologiska teorier, som kursen behandlat. Kursdeltagarnas iakttagelser fick Strindbergs drama att framstå som oerhört spännande och aktuellt, vilket i sin tur gav inspiration att skriva denna artikel. Temat i Fröken Julie brukar ofta ses som en kamp mellan man och kvinna och mellan överoch underklass. Ett annat tema, som blir tydligt gestaltat i denna föreställning handlar om frigörelse. Frigörelse från de begränsningar och bindningar som könstillhörighet, uppfostran och sociala förhållanden predestinerar huvudpersonerna till. Men också om den frigörelse som vi alla oavsett tidsepok, klasstillhörighet och kön måste genomgå för att bli människor. Fröken Julie är ett drama med många infallsvinklar och bottnar – annars skulle pjäsen knappast fånga vår samtid på det sätt vi nu sett på Dramaten. Har då något förändrats sedan den skrevs? Eller har vi ännu inte funnit lösningar på de problem som i generationer låst kvinnor i en könsroll, som tvingat dem till underkastelse, passivitet eller sjukdom? Strindbergs drama gavs ut 1888, ungefär samtidigt som Freud började utveckla psykoanalysen med den berömda patienten Anna O. Kvinnans psyke var uppenbarligen något man intresserade sig för under den här tidsperioden. Bakgrunden var naturligtvis att samhället hade omdanats socialt och att gamla könsroller därför ifrågasattes. Precis som Strindberg noterade i sitt utförliga och intressanta förord till Fröken Julie så började kvin- Boel Seldén nor vid den här tiden ”göra buller”. De hysteriska kvinnor, som Freud mötte i sin praktik var förmodligen just sådana kvinnor som gjorde ”buller” för att de var så frustrerade av att underordna och förneka sig själva att de blev sjuka. Samtidigt växte en feministisk rörelse fram som ställde krav på kvinnans rättigheter och delaktighet i samhällslivet. Som alltid när en undertryckt grupp försöker skaffa sig större inflytande och makt möts detta med motstånd från den grupp som måste lämna ifrån sig privilegier. Så var det naturligtvis också när kvinnorörelsen utvecklades. Strindberg, som kanske är vår mest manschauvinistiske författare, gjorde våldsamt motstånd mot den nya kvinnan medan Freud intog en mer osäker ståndpunkt, vilket inte hindrade honom att allt som oftast uttala sig nedlåtande om kvinnan. Men båda var onekligen fascinerade av den nya kvinnan eftersom de ägnade henne så stort intresse. Fröken Julie är Strindbergs mest spelade pjäs och kan ses som hans inlägg i könsrollsdebatten. Ursprungligen var huvudrollen avsedd att spelas av Strindbergs hustru Siri von Essen. Associationerna till adelsfröken och drängen blir uppenbara med tanke på titeln till Strindbergs självbiografi Tjänstekvinnans son.